Hjärtat
1. Vad kallas de två typer av blodkärl som för blodet till och från hjärtat?
Artärer pumpar ut blod och Vener pumpar in blod.
2. Vad kallas de små blodkärl som cellerna kan ta upp syre och näring ifrån?
De minsta kallas kapilärer.
3. Hjärtat har fyra hålrum. Vad kallas de?
De fyra hålrummen är två förmak och två kammare.
4. Vilken uppgift har hjärtats krankärl?
Krankärlen har i uppgift att ständigt arbeta och aldrig får vila då förses det ständigt med syre och näring.
5. beskriv kortfattat blodets väg i de båda kretsloppen.
Det kommer syrefattigt blod till lungorna som ger de syre så det går till alla kropps organ och alla muskler och tillbaka i hjärtat och så håller det på kretsomloppet.
6. Vad menas med att hjärtat är en dubbelpump?
Varje hjärtslag pumpar hjärtat ut blod till lungorna och resten av kroppen när den inte gör det drar den in blod.
7. Hur kan blodet ta sig från benen tillbaka till hjärtat?
Muskelpumpen pressar blodet framåt i venerna. Fickklaffarna hindrar blodet att rinna tillbaka.
8. Ge exempel på hur blodet kan fördelas mellan olika organ i kroppen.
När vi vilar går 25% blod till tarmarna 20 % till njurarna och 15 % går till hjärnan.
9. Varför kan vi svimma och vi står stilla länge utan att röra benen?
För att då använder vi inte musklerna i benen och då kan inte musklerna pressa på venerna så att blodet åker uppåt mot hjärtat. Då får inte hjärnan tillräckligt med syre och blod så då svimmar man.
Artärer pumpar ut blod och Vener pumpar in blod.
2. Vad kallas de små blodkärl som cellerna kan ta upp syre och näring ifrån?
De minsta kallas kapilärer.
3. Hjärtat har fyra hålrum. Vad kallas de?
De fyra hålrummen är två förmak och två kammare.
4. Vilken uppgift har hjärtats krankärl?
Krankärlen har i uppgift att ständigt arbeta och aldrig får vila då förses det ständigt med syre och näring.
5. beskriv kortfattat blodets väg i de båda kretsloppen.
Det kommer syrefattigt blod till lungorna som ger de syre så det går till alla kropps organ och alla muskler och tillbaka i hjärtat och så håller det på kretsomloppet.
6. Vad menas med att hjärtat är en dubbelpump?
Varje hjärtslag pumpar hjärtat ut blod till lungorna och resten av kroppen när den inte gör det drar den in blod.
7. Hur kan blodet ta sig från benen tillbaka till hjärtat?
Muskelpumpen pressar blodet framåt i venerna. Fickklaffarna hindrar blodet att rinna tillbaka.
8. Ge exempel på hur blodet kan fördelas mellan olika organ i kroppen.
När vi vilar går 25% blod till tarmarna 20 % till njurarna och 15 % går till hjärnan.
9. Varför kan vi svimma och vi står stilla länge utan att röra benen?
För att då använder vi inte musklerna i benen och då kan inte musklerna pressa på venerna så att blodet åker uppåt mot hjärtat. Då får inte hjärnan tillräckligt med syre och blod så då svimmar man.
15.3
1. Vilka tre olika typer av muskler finns i kroppen?
Skelletmuskler, Glatta muskler och Hjärtmuskler
2. Vilka muskler styr vi med vår vilja och vilka fungerar oberoende av viljan?
Skelletmuskler styrs av viljan. Glatta muskler styrs av sig själv det gör också Hjärtmuskler.
3. Varför får vi mjölksyra i musklerna när vi tränar hårt?
Ju hårdare muskölerna får arbeta, desto mer syre behöver se. Om musklerna ansträngs för kraftigt hinner blodet inte transportera dit tillräckligt med syre. Då får musklerna syrebrist då bildas mjölksyra.
4. Beskriv hur biceps och tricepsmusklerna samarbetar med varandra.
När vi böjer armen så håller triceps emot för att få kontrolerad rörelse.
5. Beskriv hur konditionen kan förbättras når vi tränar.
Träning gör så att musklerna får fler ererskiverk i muskelcellerna. Ju fler energivärk, destå mer energi kan muskelcelerna frigöra. Efter en lång tids hård träning kan energi värken i muskelcellerna ha tredubblas.
6. Hur kan vi motverka träningsverk?
Om du värmer upp ordäntligt inför en träning så kan du motvärka träningsvärk. Stretching, det vill säga att efter träningen töja ut de muskler som dragit ihop sig.
7. Berätta om snabba och långsamma muskelfibrer.
Vissa muskelfibrer kan dra ihop sig väldigt snabbt, medan andra drar ihop sig långsamt. De långsamma muskelfibrerna är uttåliga och orkar arbeta längre än de snabba.
8.
Skelletmuskler, Glatta muskler och Hjärtmuskler
2. Vilka muskler styr vi med vår vilja och vilka fungerar oberoende av viljan?
Skelletmuskler styrs av viljan. Glatta muskler styrs av sig själv det gör också Hjärtmuskler.
3. Varför får vi mjölksyra i musklerna när vi tränar hårt?
Ju hårdare muskölerna får arbeta, desto mer syre behöver se. Om musklerna ansträngs för kraftigt hinner blodet inte transportera dit tillräckligt med syre. Då får musklerna syrebrist då bildas mjölksyra.
4. Beskriv hur biceps och tricepsmusklerna samarbetar med varandra.
När vi böjer armen så håller triceps emot för att få kontrolerad rörelse.
5. Beskriv hur konditionen kan förbättras når vi tränar.
Träning gör så att musklerna får fler ererskiverk i muskelcellerna. Ju fler energivärk, destå mer energi kan muskelcelerna frigöra. Efter en lång tids hård träning kan energi värken i muskelcellerna ha tredubblas.
6. Hur kan vi motverka träningsverk?
Om du värmer upp ordäntligt inför en träning så kan du motvärka träningsvärk. Stretching, det vill säga att efter träningen töja ut de muskler som dragit ihop sig.
7. Berätta om snabba och långsamma muskelfibrer.
Vissa muskelfibrer kan dra ihop sig väldigt snabbt, medan andra drar ihop sig långsamt. De långsamma muskelfibrerna är uttåliga och orkar arbeta längre än de snabba.
8.
15.2
1. Tack vare skellettet får kroppen stadga. Det lagras många viktiga mineraler, kalcium och fosfat.
2. Kulleder gör att benen kan röra sig i flera riktningar. Gånggärnsleder finns i fingrar och tår det gör så att lederna kan böjas upp och ner.
3. I den röda benmärgen bildas det röda och vita blodkroppar.
4. Det inre skelletbenet är mjukt och löst medans det yttre är hårt och kompakt.
5.
6. Om man lyfter fel eller för tungt kan delar av disken kan tränga ut och trycka på en nerv det kallas diskbrock och det gör så man får mycket ont i ryggen.
7. När celler i benet dör ersätts det av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner ben. Tack vare de kan benet ständigt byggas om.
8. Ledvätskan smörjer ledytorna så de lätt glider mot varandra. Runt lederna sitter starka band som håller ihop benen. De kallas för ledand. Det finns ledbrosk på varje ända så att benen inte ska nötas ut.
9.
Bilden kommer ifrån google
2. Kulleder gör att benen kan röra sig i flera riktningar. Gånggärnsleder finns i fingrar och tår det gör så att lederna kan böjas upp och ner.
3. I den röda benmärgen bildas det röda och vita blodkroppar.
4. Det inre skelletbenet är mjukt och löst medans det yttre är hårt och kompakt.
5.
6. Om man lyfter fel eller för tungt kan delar av disken kan tränga ut och trycka på en nerv det kallas diskbrock och det gör så man får mycket ont i ryggen.
7. När celler i benet dör ersätts det av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner ben. Tack vare de kan benet ständigt byggas om.
8. Ledvätskan smörjer ledytorna så de lätt glider mot varandra. Runt lederna sitter starka band som håller ihop benen. De kallas för ledand. Det finns ledbrosk på varje ända så att benen inte ska nötas ut.
9.
Bilden kommer ifrån googleTesta dig själv s. 301
1. Vilka tre lager består huden av?
Svar: Överhud, Underhud, Läderhud
2. Vad lagras det mesta av vårat fell?
Svar: Det är Underhuden som gör mest fell och fettet gör så att man skyddar mot skyla och värme.
3. Varför gör det inte ont att klippa håret?
Svar: Det gör inte ont för att det är döda celler man klipper av och dom har ingen känsel.
4. Vilken funktion har pigmentcellerna?
Svar: Dom gör så att man inte skadas av solen och gör så att vi blir bruna och bestämmer vilken hårfärg man ska ha.
5. Hur påvärkas huden av tobaksrökning?
Svar:
6. På vilka sett kan huden reglera vår kroppstemeratur?
Svar: Den kan regelera den när vi svettas och då blir vi blöda och avskyla.
7. Vad är malignt melanom?
Svar: Malignt melanom är en slags hudkancer som har blivit vanligt de senaste årtionde, Man ska inte sola för mycket.
8. Rita och beskriv funktionen hos de olika delarna i de tre hudlagren.
Svar:
9 Varför har vi mönster på fingrarana?
Svar: Vi har möntrer på fingrarna för att få ett bra fuktat grepp när vi rör något så fastnar fettet och ger ett avtryck.
Svar: Överhud, Underhud, Läderhud
2. Vad lagras det mesta av vårat fell?
Svar: Det är Underhuden som gör mest fell och fettet gör så att man skyddar mot skyla och värme.
3. Varför gör det inte ont att klippa håret?
Svar: Det gör inte ont för att det är döda celler man klipper av och dom har ingen känsel.
4. Vilken funktion har pigmentcellerna?
Svar: Dom gör så att man inte skadas av solen och gör så att vi blir bruna och bestämmer vilken hårfärg man ska ha.
5. Hur påvärkas huden av tobaksrökning?
Svar:
6. På vilka sett kan huden reglera vår kroppstemeratur?
Svar: Den kan regelera den när vi svettas och då blir vi blöda och avskyla.
7. Vad är malignt melanom?
Svar: Malignt melanom är en slags hudkancer som har blivit vanligt de senaste årtionde, Man ska inte sola för mycket.
8. Rita och beskriv funktionen hos de olika delarna i de tre hudlagren.
Svar:
9 Varför har vi mönster på fingrarana?
Svar: Vi har möntrer på fingrarna för att få ett bra fuktat grepp när vi rör något så fastnar fettet och ger ett avtryck.
