Labb 5.2
MATERIAL: Mätcylinder, nål, vatten, isbit.
HYPOTES: Mätcylindern kommer att höjas.
GENOMFÖRANDE: Jag tog en mätcylinder och fyllde den med 200ml vatten. Jag stoppade i en isbit och då höjdes vattnet med 9 ml, men när jag pressade ner isbiten så höjdes den med 1 ml. Och sen så väntade jag på att den skulle smälta.
RESULTAT: Vatten nivån höjdes 9 ml, och när jag pressade ner isbiten så höjdes den ytterligare 1 ml.
HYPOTES: Mätcylindern kommer att höjas.
GENOMFÖRANDE: Jag tog en mätcylinder och fyllde den med 200ml vatten. Jag stoppade i en isbit och då höjdes vattnet med 9 ml, men när jag pressade ner isbiten så höjdes den med 1 ml. Och sen så väntade jag på att den skulle smälta.
RESULTAT: Vatten nivån höjdes 9 ml, och när jag pressade ner isbiten så höjdes den ytterligare 1 ml.
Labb 5.3
MATERIAL: Bägare, brännare, trefot, vatten
HYPOTES: Jag tror att det kommer att koka efter en stund och sen ryka. Jag tror att bubblorna innehåller ånga.
GENOMFÖRANDE: Jag tog fram en bägare och fyllde den till hälften med vatten. Sen la jag fram en brännare och satt på bägaren med vatten och satt på plattan och väntade.
RESULTAT: Det började koka som ... och det började ryka. Bubblorna innehåller vattenånga.
HYPOTES: Jag tror att det kommer att koka efter en stund och sen ryka. Jag tror att bubblorna innehåller ånga.
GENOMFÖRANDE: Jag tog fram en bägare och fyllde den till hälften med vatten. Sen la jag fram en brännare och satt på bägaren med vatten och satt på plattan och väntade.
RESULTAT: Det började koka som ... och det började ryka. Bubblorna innehåller vattenånga.
Labb 5.4
MATERIAL: Bögare halvfylld med kallt vatten.
HYPOTES: Jag tror det kommer bli bubblor på kanterna.
GENOMFÖRANDE: jag tog fram en bägare och fyllde den till hälften med kallt vatten.
RESULTAT: Hitills så är det små bubblor i botten.
HYPOTES: Jag tror det kommer bli bubblor på kanterna.
GENOMFÖRANDE: jag tog fram en bägare och fyllde den till hälften med kallt vatten.
RESULTAT: Hitills så är det små bubblor i botten.
Testa dig själv 5.4
1. Ytvattnet som är högst upp på sjöar opch är mer förorenat än grundvattnet och måste renas innan vi dricker det.
2. När man tar vatten från sjön måste man rena det i 4 steg. 1. Där är det grov filtrering, som tar bort allt stort skräp. 2. Sen häller man ner ett klibbigt eller geléaktigt ämne i vattnet, såp att det bildas klumpar som faller till botten, kallas flockning. 3. Sedan får vattnet flyta igenom etyt tjockt lagar sand för att filtrera bort alla föroreningar som är kvar. 4. Nu häller man bakteriedödande medel i vattnet som ofta innehåller klor, eller kloratomer. Sedan upp i vattentornet där vi sedan får vattnet ifrån.
3. Sedan när vi använt vattnet är det smutsigt det renas i 2 steg. 1. Först silas alla stora föroreningar bort, kallas mekanisk rening. 2. Vid den biologiska reningen låter man bakterier rena vattnet och då bildas klumpar som sjunker till botten. 3. Man häller i andra kemiska ämnen som sedan blir klumpar och sjunker.
4. Vi renar vattnet innan vi använder det för att vi inte ska få i oss föroreningar och då kan vi bli sjuka.
5. Vi renar vattnet så att det inte kommer ut och sedan skadar fiskar och andra växter.
6. Det står på uppgift 2 och 3.
2. När man tar vatten från sjön måste man rena det i 4 steg. 1. Där är det grov filtrering, som tar bort allt stort skräp. 2. Sen häller man ner ett klibbigt eller geléaktigt ämne i vattnet, såp att det bildas klumpar som faller till botten, kallas flockning. 3. Sedan får vattnet flyta igenom etyt tjockt lagar sand för att filtrera bort alla föroreningar som är kvar. 4. Nu häller man bakteriedödande medel i vattnet som ofta innehåller klor, eller kloratomer. Sedan upp i vattentornet där vi sedan får vattnet ifrån.
3. Sedan när vi använt vattnet är det smutsigt det renas i 2 steg. 1. Först silas alla stora föroreningar bort, kallas mekanisk rening. 2. Vid den biologiska reningen låter man bakterier rena vattnet och då bildas klumpar som sjunker till botten. 3. Man häller i andra kemiska ämnen som sedan blir klumpar och sjunker.
4. Vi renar vattnet innan vi använder det för att vi inte ska få i oss föroreningar och då kan vi bli sjuka.
5. Vi renar vattnet så att det inte kommer ut och sedan skadar fiskar och andra växter.
6. Det står på uppgift 2 och 3.
Testa dig själv 5.3
1. När en vätska blir till gas utan att kokas kallas det att den avdunstar.
2. Vatten ångan syns inte. Men det är små droppar som åker upp i himmlen och bildar moln.
3. När vattnet avdunstar är det under kokboken. Det är slumpen att några molekyler får högre fart än de andra.
4. När solen lyser på vattnet avdunstar vattnet och bildar moln. Molnen stiger och stiger medans de blir tyngre. Vid bergen blir de så tunga att de släpper allt och då börjar det regna. Regnet åker ner i bäckar, åar och sjöar och sedan ut i havet igen.
5. Vi dricker inte samma vatten som dinosaurierna gjorde. Det säger vissa men vi gör inte det. Eftersom vattnet ständigt reagerar med andra ämnen, te.x ett äpple växer och skapar socker. När vi äter det förbränns det i vår mage och skapar vattenmolekyler.
2. Vatten ångan syns inte. Men det är små droppar som åker upp i himmlen och bildar moln.
3. När vattnet avdunstar är det under kokboken. Det är slumpen att några molekyler får högre fart än de andra.
4. När solen lyser på vattnet avdunstar vattnet och bildar moln. Molnen stiger och stiger medans de blir tyngre. Vid bergen blir de så tunga att de släpper allt och då börjar det regna. Regnet åker ner i bäckar, åar och sjöar och sedan ut i havet igen.
5. Vi dricker inte samma vatten som dinosaurierna gjorde. Det säger vissa men vi gör inte det. Eftersom vattnet ständigt reagerar med andra ämnen, te.x ett äpple växer och skapar socker. När vi äter det förbränns det i vår mage och skapar vattenmolekyler.
Testa dig själv 5.2
1. H2O.
2. Vattnet är som tyngst vid temeraturen +4 C.
3. Isen flyter på vattnet för att det är lättare än flytande vatten. Isen är viktig för djur, för där kan dem vila. Om det inte fanns is skulle inte alla djur t.ex. isbjörnar orka simma hela tiden.
4. Ytspänning är det som är högst upp på vattnet. Det är en onsynlig hinna på vattnet. Det är det som håller ihop vattnet. Vi kan se att det är ytspänning när en ''spindel flyter fram på ytspänningen.
5. Värme kapacitet menas med att olika ämnen är olika lätta att värma upp och kyla ner. Vattnet har hög värmekapacitet för att vattnet håller kvar värmen lätt.
2. Vattnet är som tyngst vid temeraturen +4 C.
3. Isen flyter på vattnet för att det är lättare än flytande vatten. Isen är viktig för djur, för där kan dem vila. Om det inte fanns is skulle inte alla djur t.ex. isbjörnar orka simma hela tiden.
4. Ytspänning är det som är högst upp på vattnet. Det är en onsynlig hinna på vattnet. Det är det som håller ihop vattnet. Vi kan se att det är ytspänning när en ''spindel flyter fram på ytspänningen.
5. Värme kapacitet menas med att olika ämnen är olika lätta att värma upp och kyla ner. Vattnet har hög värmekapacitet för att vattnet håller kvar värmen lätt.
Testa dig själv 5.1
1. Ungefär hur stor del av din kropp är vatten? Svar: 70 % vatten.
2. Hur mycket vatten gör varje person i Sverige av med varje dag? Svar: I genomsnitt använder en person av med 200 liter vatten varje dag.
3. Berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten, is och flytande sötvatten. Svar: Saltvatten = 97,3 %,
sötvatten = 2,7 %, och inlandsisar och glaciärer 2,1 % grundvatten 0,59 %, sjöar och floder 0,01 %, atmosfären 0,001 %.
4. Beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter. Svar: Vattnet är viktigt transportmedel för tex. Båtar, fartyg, jollar och ubåtar.
5. På vilka sätt tror du människors liv skulle se annurlunda ut om 90 % av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav? Svar: Vi skulle dö om det bara var 90 % av jordytan.
2. Hur mycket vatten gör varje person i Sverige av med varje dag? Svar: I genomsnitt använder en person av med 200 liter vatten varje dag.
3. Berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten, is och flytande sötvatten. Svar: Saltvatten = 97,3 %,
sötvatten = 2,7 %, och inlandsisar och glaciärer 2,1 % grundvatten 0,59 %, sjöar och floder 0,01 %, atmosfären 0,001 %.
4. Beskriv vattnets betydelse för några olika slags transporter. Svar: Vattnet är viktigt transportmedel för tex. Båtar, fartyg, jollar och ubåtar.
5. På vilka sätt tror du människors liv skulle se annurlunda ut om 90 % av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav? Svar: Vi skulle dö om det bara var 90 % av jordytan.
Ljus i kalkvatten
MATERIAL: Kalkvatten, brinnande ljus, en bägare och skål.
HYPOTES: Jag tror att ljuset kommer att slockna och sen åkte kalvattnet upp och det bubbla.
RESULTAT: När man eldade så slocknade ljuset och vattnet steg upp i bägaren sen blev vattnet grumligt.
UTFÖRANDE: Vi hällde i en halv cm kalkvatten i skålen, sen tog vi i brinnande ljus och la på bägaren ovanför ljuset. Efter några sekunder så slocknade ljuset och vattnet steg upp i bägaren och vattnet blev grumligt
SLUTSATS: vi har visat att det finns koldioxid när man eldar. Att vatnet blir grumligt så vet man att det finns koldioxid.
HYPOTES: Jag tror att ljuset kommer att slockna och sen åkte kalvattnet upp och det bubbla.
RESULTAT: När man eldade så slocknade ljuset och vattnet steg upp i bägaren sen blev vattnet grumligt.
UTFÖRANDE: Vi hällde i en halv cm kalkvatten i skålen, sen tog vi i brinnande ljus och la på bägaren ovanför ljuset. Efter några sekunder så slocknade ljuset och vattnet steg upp i bägaren och vattnet blev grumligt
SLUTSATS: vi har visat att det finns koldioxid när man eldar. Att vatnet blir grumligt så vet man att det finns koldioxid.
Laboration 3 - Koldioxid och kalkvatten
MATERIAL: 100 mililiter kalkvatten, sugrör och en bägare.
UTFÖRANDE: Man fyller bägaren med 100 mililiter kalkvatten och stoppar in ett sugrör.
HYPOTES: Jag tror att om man blåser i sugröret så blir kalkvattnet grumligt och att det blir bubbler och det blir vitt på bottnet.
RESULTAT: Kalkvattnet blev grumligt för att jag blåste i vattnet.
SLUTSATS: Vi har lärt oss att kalkvattnet är reagns så att man ser koldioxiden i vattnet när man blåser.
UTFÖRANDE: Man fyller bägaren med 100 mililiter kalkvatten och stoppar in ett sugrör.
HYPOTES: Jag tror att om man blåser i sugröret så blir kalkvattnet grumligt och att det blir bubbler och det blir vitt på bottnet.
RESULTAT: Kalkvattnet blev grumligt för att jag blåste i vattnet.
SLUTSATS: Vi har lärt oss att kalkvattnet är reagns så att man ser koldioxiden i vattnet när man blåser.
Testa dig själv 4.6
1. Hur stor del av alla atomer på jordytan är väteatomer? Svar: 93%.
Hjärna. På jorden är vätgas ovanligt, men i solen och på den stora planeten Jupiter är den mycket vanlig. Försök förklara vad det kan bero på. Svar:
2. Varför användes väte i luftkepp förr i tiden ? Varför används det inte längre? Svar: För att väte är det lättaste ämnet som finns men det var brandfarligt och kunde leda till olyckor, och därför beslutade man sig för att inte använda väte.
3. Vad används väte till idag? Svar: Det används till att framkalla kemikalier som ammoniak och saltsyra.
4. Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem och vilka skillnader? Svar:
Hjärna. På jorden är vätgas ovanligt, men i solen och på den stora planeten Jupiter är den mycket vanlig. Försök förklara vad det kan bero på. Svar:
Testa dig själv 4.5
1. När började luftföroreningarna öka kraftigt? Svar: De senaste 200 åren.
2. Vilka oxider orsakar surt regn? Svar: Kväveoxider och svaveloxider
3. Vad är smog? Svar: När när städer har långa perioder av vindstilla väder kan inte fabriksrök och bilavgaser spädas ut i friska luften utan stannar över städerna. Om det då är dimma samtidigt håller dimmans vattendroppar kvar giftiga gaser och sotpartiklar. Det blir en giftig dimma som kallas smog.
4. Var är problemen med smog störst? Svar: Det dåliga med smog är att vi människor, djur och växter mår dåligt och andas in smutsig luft.
5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig? Svar: Kolmonoxid kallas för en ofullständig förbränning och kolmonoxid skapas när när ett ämne när kolatomer brinner och det är ont om syre, då får inte kolatomen 2 syreatomen och får bara en istället. Kolmonoxid räknas som en förorening och om det kommer ut för mycket och då kan känsliga människor somna in och kanske dö.
6. Hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med? Svar: Kolmonoxid kallas för en ofullständig förbränning och kolmonoxid skapas när när ett ämne när kolatomer brinner och det är ont om syre, då får inte kolatomen 2 syreatomen och får bara en istället. Kolmonoxid räknas som en förorening och om det kommer ut för mycket och då kan känsliga människor somna in och kanske dö.
Hjärna. Försök förklara varför det är lättare att minska utsläpp av sot och småpartiklar än av gasmormliga oxider. Svar: Om vi använder filter där fastnar alla partiklar, men gaserna åker bara igenom.
2. Vilka oxider orsakar surt regn? Svar: Kväveoxider och svaveloxider
3. Vad är smog? Svar: När när städer har långa perioder av vindstilla väder kan inte fabriksrök och bilavgaser spädas ut i friska luften utan stannar över städerna. Om det då är dimma samtidigt håller dimmans vattendroppar kvar giftiga gaser och sotpartiklar. Det blir en giftig dimma som kallas smog.
4. Var är problemen med smog störst? Svar: Det dåliga med smog är att vi människor, djur och växter mår dåligt och andas in smutsig luft.
5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig? Svar: Kolmonoxid kallas för en ofullständig förbränning och kolmonoxid skapas när när ett ämne när kolatomer brinner och det är ont om syre, då får inte kolatomen 2 syreatomen och får bara en istället. Kolmonoxid räknas som en förorening och om det kommer ut för mycket och då kan känsliga människor somna in och kanske dö.
6. Hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med? Svar: Kolmonoxid kallas för en ofullständig förbränning och kolmonoxid skapas när när ett ämne när kolatomer brinner och det är ont om syre, då får inte kolatomen 2 syreatomen och får bara en istället. Kolmonoxid räknas som en förorening och om det kommer ut för mycket och då kan känsliga människor somna in och kanske dö.
Hjärna. Försök förklara varför det är lättare att minska utsläpp av sot och småpartiklar än av gasmormliga oxider. Svar: Om vi använder filter där fastnar alla partiklar, men gaserna åker bara igenom.
Testa dig själv 4.5
1. När började luftföroreningarna öka kraftigt? Svar: För ungefär 200 år sedan.
2. Vilka oxider orsakar surt regn? Svar: Svaveldioxid och kväveoxider.
3. Vad är smog? Svar: Smog är en giftig dimma.
4. Var är problemen med smog störst? Svar: Ibland drabbas storstäder av långa perioder med vindstilla väder. Då kan inte fabriksrök och bilavgaser spädas ut av frisk luft utan samlas över städerna.
5. När bildas kolmoxid och på vilket sätt är den farlig? Svar: Den bildas när en kolatom inte får två stycken syreatomer, då bildas istället kolmonoxid.
6. Hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med? Svar: Det uppkommer kväveoxider och svaveloxid från oftast från kraftverk och dem reagerar med vattnet och gör surt regn. Det kan försura sjöar så fiskdjur dör och förstöra statyer och byggnader.
7. Försök förklara varför det är lättare att minska utsläpp av sot och småpartiklar än av gasformiga oxider. Svar: Partiklar kan man fånga i filter men det kan man inte göra med gaser.
2. Vilka oxider orsakar surt regn? Svar: Svaveldioxid och kväveoxider.
3. Vad är smog? Svar: Smog är en giftig dimma.
4. Var är problemen med smog störst? Svar: Ibland drabbas storstäder av långa perioder med vindstilla väder. Då kan inte fabriksrök och bilavgaser spädas ut av frisk luft utan samlas över städerna.
5. När bildas kolmoxid och på vilket sätt är den farlig? Svar: Den bildas när en kolatom inte får två stycken syreatomer, då bildas istället kolmonoxid.
6. Hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med? Svar: Det uppkommer kväveoxider och svaveloxid från oftast från kraftverk och dem reagerar med vattnet och gör surt regn. Det kan försura sjöar så fiskdjur dör och förstöra statyer och byggnader.
7. Försök förklara varför det är lättare att minska utsläpp av sot och småpartiklar än av gasformiga oxider. Svar: Partiklar kan man fånga i filter men det kan man inte göra med gaser.
Testa dig själv 4.4
1. Vad menas med oxider? Svar: Oxider är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med något annat atomslag.
2. Ge exempel på några oxider i luften. Svar: De oxider som finns i luften sitter syreatomerna ihop med kolatomer, kväveatomer eller svavelatomer.
3. Vad menas med förbränning? Svar: När ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer.
4. Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid. Svar: Växterna släpper ut syre som vi i sin tur andas in och när vi väl andas ut så släpper vi ut koldioxid. Koldioxid kommer också från bilavgaser.
5. Vad är fotosyntes? Svar: Fotosyntes är den kemiska reaktionen när växterna får i sig koldioxid och släpper ut syre.
6. Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till? Svar: Koldioxiden ökar p.g.a att det är för många bilar som släpper ut koldioxid och det kan leda till att det blir växthusefekten.
7. Vad är biobränslen och varför är den bra? Svar: Det kan vara ved, eller alkohol och gas som man tillverkar från trä. Det är bra för att atmosfören inte spricker upp så lätt då.
8. När Markus körde 20 mil med sin nya bil gick det åt 12 liter bensin. Bensinen vägde 9 kg. Vägde avgaserna från bilen lika mycket, mer eller mindre? Svar: Ja!!! Det väger mer än bensinen.
2. Ge exempel på några oxider i luften. Svar: De oxider som finns i luften sitter syreatomerna ihop med kolatomer, kväveatomer eller svavelatomer.
3. Vad menas med förbränning? Svar: När ett ämne brinner sätts ämnets atomer alltid ihop med syreatomer.
4. Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid. Svar: Växterna släpper ut syre som vi i sin tur andas in och när vi väl andas ut så släpper vi ut koldioxid. Koldioxid kommer också från bilavgaser.
5. Vad är fotosyntes? Svar: Fotosyntes är den kemiska reaktionen när växterna får i sig koldioxid och släpper ut syre.
6. Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till? Svar: Koldioxiden ökar p.g.a att det är för många bilar som släpper ut koldioxid och det kan leda till att det blir växthusefekten.
7. Vad är biobränslen och varför är den bra? Svar: Det kan vara ved, eller alkohol och gas som man tillverkar från trä. Det är bra för att atmosfören inte spricker upp så lätt då.
8. När Markus körde 20 mil med sin nya bil gick det åt 12 liter bensin. Bensinen vägde 9 kg. Vägde avgaserna från bilen lika mycket, mer eller mindre? Svar: Ja!!! Det väger mer än bensinen.
Testa dig själv 4.3
1. Vad heter de 4 vanligaste ädelgaserna? Svar: Helium, neon, argon och krypton.
2. Vad menas med att ädelgaserna är ädla? Svar: Dom kallas ädla för att dom inte reagerar med andra ämnen.
3. Berätta om 3 saker som man använder ädelgaser till. Svar: Ädelgaser används dels till belysning,glödlampor och "skyddsgaser".
4. Vad menas med skyddsgaser? Kan du själv komma på några tillfällen när de kan vara användbara? Svar: Skyddsgaser kan vara bra användbara vid tillfällen då olika ämnen inte kan bearbetas med syre och kväve.
5. Den första ädegasen som upptäcktes var argon. Argon betyder trög och lat på grekiska. Försök förklara varför gasen fick det namnet. Svar: Argon kan ha blivit döpt så för att det kanske är ett nytt grundämne
2. Vad menas med att ädelgaserna är ädla? Svar: Dom kallas ädla för att dom inte reagerar med andra ämnen.
3. Berätta om 3 saker som man använder ädelgaser till. Svar: Ädelgaser används dels till belysning,glödlampor och "skyddsgaser".
4. Vad menas med skyddsgaser? Kan du själv komma på några tillfällen när de kan vara användbara? Svar: Skyddsgaser kan vara bra användbara vid tillfällen då olika ämnen inte kan bearbetas med syre och kväve.
5. Den första ädegasen som upptäcktes var argon. Argon betyder trög och lat på grekiska. Försök förklara varför gasen fick det namnet. Svar: Argon kan ha blivit döpt så för att det kanske är ett nytt grundämne
Testa dig själv 4.2
1. Beskriv ozonmolekylen. Vad har den för molekylformel? Svar: ozon är en gas där varje molekyl är byggd aav 3 syreatomer. Molekylformeln är O³.
2. Vad andvänds freoner till? Svar: Freonerna används för kylmämnen i kylskåp och frysboxar, även drivgas i sprayburkar.
3. Hur bildas marknära ozon och hur påverkar det oss? Svar: Om ozonen är på marken och solen skiner på bilavgaser så kan den skada växter och bidra till att skogen dör. det är också farligt för djur och människor. Och då är det lungorna som drabbas.
4. Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt? Svar: Ozonskiktet fångar upp en del av det ultraviolleta ljus som kommer från solen. Det är osynlig ljus som skulle vara skadligt för allt liv om den kom ner till jordytan, människor kan få hudcancer av det.
5. Varför har ozonskiktet blivit tunnare? Svar: Ozonskiktet har blivit tunnare för att vi använder freoner. Det finns i sprayburkar, kylskåp kylboxar.
6. Berätta hur ozonbalansen uppkommer. Svar: Ozon bildas högt uppe i atsmofären när solen skiner. Då bryter ljuset sönder syremolekyler till fria syreatomer. En fri syreatom kan sedan slå ihop sig med andra och bilda en ozonmmolekyl.
7. Du är uppfinnare och har hittat på ett nytt kemiskt ämne. Vad bör du tänka på för att undvika att det skadar miljön? Svar: Jag bör tänka på att det inte innehåller någon sorts freongas, för att freonet skadar ozonet och då blir det farligt för oss människor. Det ska heller inte innehålla bly eller liknande gaser. Bly är farliga förr människor, djur och naturen. Men om jag hittar på en jätte bra gas måste jag tästa gasen innan jag börjar sälja den. Jag ska inte använda giftiga gaser i mina uppfinningar.
2. Vad andvänds freoner till? Svar: Freonerna används för kylmämnen i kylskåp och frysboxar, även drivgas i sprayburkar.
3. Hur bildas marknära ozon och hur påverkar det oss? Svar: Om ozonen är på marken och solen skiner på bilavgaser så kan den skada växter och bidra till att skogen dör. det är också farligt för djur och människor. Och då är det lungorna som drabbas.
4. Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt? Svar: Ozonskiktet fångar upp en del av det ultraviolleta ljus som kommer från solen. Det är osynlig ljus som skulle vara skadligt för allt liv om den kom ner till jordytan, människor kan få hudcancer av det.
5. Varför har ozonskiktet blivit tunnare? Svar: Ozonskiktet har blivit tunnare för att vi använder freoner. Det finns i sprayburkar, kylskåp kylboxar.
6. Berätta hur ozonbalansen uppkommer. Svar: Ozon bildas högt uppe i atsmofären när solen skiner. Då bryter ljuset sönder syremolekyler till fria syreatomer. En fri syreatom kan sedan slå ihop sig med andra och bilda en ozonmmolekyl.
7. Du är uppfinnare och har hittat på ett nytt kemiskt ämne. Vad bör du tänka på för att undvika att det skadar miljön? Svar: Jag bör tänka på att det inte innehåller någon sorts freongas, för att freonet skadar ozonet och då blir det farligt för oss människor. Det ska heller inte innehålla bly eller liknande gaser. Bly är farliga förr människor, djur och naturen. Men om jag hittar på en jätte bra gas måste jag tästa gasen innan jag börjar sälja den. Jag ska inte använda giftiga gaser i mina uppfinningar.
